Mellandagar

Så var årets julfirande över. Får väl sammanfatta att det har varit en bra jul med på tok för mycket mat och på tok för lite snö. 🙂

Julafton försvann i ett nafs. Åt lunch hos päronen och sen åkte vi o hämtade svärmor på hennes jobb i Halmstad. Fixade lite inför kvällen och sen var familjen Olsson/Berg samlad för ännu mera mat. Jag har inte vågat ställa mig på vågen.. o kommer nog inte göra det förrän nån vecka in på det nya året. Kroppen är så mätt på all fet & salt mat nu! Druckit litervis med vatten varje dag. Nu vill jag bara äta sallad o tonfisk/kyckling i några veckor. Eller åtminstone säger jag så när jag är relativt mätt. Så fort hungern kickar in så kommer sockersuget smygandes som en objuden gäst och jag cravar efter choklad!

På juldagen fick vi hem sambons son och julfirandet fortsatte hemma hos svärmor med delar av den stora familjen på sambons sida. Ännu mera julmat!

Annandagen var rätt lugn. Blev ännu mer presenter för lilleman då han fick några till av oss samt julklapp från bonusmorföräldrarna. Ett garage till leksaksbilarna som han önskat sig. 🙂 I övrigt fick han actionfigurer ur Marvel-serien (Iron man & Captain America är nya kompisar till Hulken & Spindelmannen), skridskor, skydd, lego duplo, kläder m m. Ellie fick ”nöja” sig med lite kläder o en prasslig bok. Ska bli roligare nästa år när hon är mer medveten om sina leksaker. 🙂

Fick en förfrågan i en kommentar om hur det är att vara bonusmamma och såhär ser jag på det. Blir man ihop med någon som har barn sedan innan så måste man förstå att man blir en extra förälder. Jag älskar barn och har tagit lilleman under mina vingar. Hjälper till, leker o uppfostrar. Det är viktigt att ha en bra dialog med föräldern så man har samma principer och värdegrunder så man vet när man ska sätta ner foten osv. Där är det skönt att jag och min sambo har samma tänk när det gäller uppfostran. Sen är det självklart vissa saker där jag måste backa och min sambo för avgöra vad lilleman får/inte får göra. Vid tvivel så får han ta besluten. Jag kan komma med förslag men inte bestämma.
När man pratat med vänner, familjerådgivning, bvc m fl så säger många att jag kan backa när det gäller bonus-sonen. Att min sambo har ansvaret och att jag inte har så många ”måsten”. Men jag vill finnas där, och familjen funkar bättre då. Jag & lilleman är morgonpigga och min sambo är extremt morgontrött, så då är det givet att lilleman väcker mig på morgonen (så även imorse). Visst, är jag riktigt trött och behöver sömnen så tvingar jag upp sambon, men annars tar jag på mig den biten. Likaså nattningen när vi ska läsa sagor. Att läsa högt är inget min sambo gillar, medan jag älskar det och läser med inlevelse. 🙂 Och jag tror det är bättre med en godnattsaga än att se på film tills man somnar. Så om lilleman vill så läser jag gärna för honom.
Älskar honom och jag vill att han ska må bra, känna sig trygg, och bli en bra storebror till sin lillasyster. Han ska känna att han är lika mycket värd hemma hos oss även om han inte är min son. Och mina föräldrar har anammat honom som ett extra barnbarn. Min mamma älskar att leka med honom och det är ömsesidigt. Han tar varje chans han får att springa över o leka med bonus-mormor. 🙂 Där leks det för fullt och min mamma är bäst på att göra pannkakor.
Att få ett ”jag älskar dig” från honom värmer mitt hjärta och jag älskar honom lika mycket tillbaka.

Detta förhållandet är inte det första där jag är bonus-mamma. Även i mitt förra förhållande fanns en go liten kille med i bilden. Och jag saknar faktiskt honom jättemycket också. Barnkär som man är. 🙂

Tillbaka till julfirandet. Eller slutet av det. På annandagen spenderade jag kvällen på Bratt med goda vänner. Var skönt att komma hemifrån lite även om hemlängtan värkte i bröstet efter några timmar (för att inte tala om hur mycket tuttarna värkte när de fylldes upp till maxvolym utan hänsyn till att ingen Ellie fanns i närheten). Dessutom så märker man hur småbarnslivet suger musten ur en. När de andra tjejerna gjorde sig redo för vidare utgång på stan så gick mina ögon i kors. Hade gärna hakat på till nya Harrys, men orken fanns inte!  

Åt fantastiskt god mat iaf! 🙂

Gårdagen gick i slapphetens tecken. Sambon var ute o sprang på Vallarna med sonen medan jag var hemma o röjde lite smått.. men mest chillade. Gick upp till Ica. 😛 Nä, nu får det bli bättring! Ska äta nyttigare o röra på mig mer. Ska jag i en bröllopsklänning om några månader.. är planen iaf. 🙂

Tudiluuu!

God Jul!

Julaftons morgon. Endast jag o katten är vakna.

Satt uppe igår o spelade Bingolotto. Inga vinster men det var mysigt ändå. 🙂 Eller jag kanske ska rätta lotterna för säkerhets skull, vi orkade nämligen inte hålla oss vaken innan programmet var slut. Tänk om man vaknar som miljonär? 😛 

 Ellie var en piggelin igår o vägrade somna. Tror vi fick nattat henne först vid 22.. och kort därefter gick vi själva o la oss. Sen sov hon till 03, ammade, sen sussade hon vidare till 07. Så en helt okej natt med sömn ändå. Kunde inte somna om efter 07 så sedan dess har jag, och katten, varit vakna. Skönt med lite morgonmys i lugn o ro. Få ha Nyhetsmorgon i fred. 🙂

På dagens agenda står jullunch hemma hos mor & far med morsans halva av släkten. Sen på kvällen blir det julfirande hemma hos oss, för första gången, med mina föräldrar & svärmor. Kul när man skapar nya traditioner allt efter att familjebilderna ändras.
Minns så väl rutinerna när man själv var ett litet barn. Vi åkte alltid hem till mormor & morfar på dagen och åt dopp i grytan vid lunch. Sen på kvällen så var vi hemma hos farmor och åt all annan julmat. Kvällarna var ju roligast för då var det mest julklappar och massor med lek med mina jämngamla kusiner. 🙂

Julkänslan idag är inte 100%. Anledningen är vädret. Ute är det grått och blåser, inte en snöflinga i sikte. Jag vill ha en vit jul!! Men när man tänker efter så är det inte ofta vi fått ha det här vid västkusten. TV4 hade en video med lite statistik om just vita jular.

Det är bara att konstatera att man får flytta till Norrland om man vill ha snö på julafton.

Fick in lite mer julstämning i huset iaf när vi fick in granen. Ja, det blev en julgran till slut. En rödgran. Blev riktigt nöjd! 🙂 

 Så med detta önskar jag alla mina härliga läsare en riktigt God Jul! 🙂

Udda sockar

Dessa sockar/sockor/strumpor!! Vart tar kompisen vägen?

Rotade igenom lillemans strumplåda i jakten på udda sockar som inte parats ihop. Hittade en hel drös!!

Lyckades få ihop 5 par, men utöver dem så blev den här högen över. 

 Nån av kompisarna till dessa finns säkert o hemmet, typ i tvättkorgen eller under nån byrå. Men resten? Antagligen på dagis. Har sett flera gånger att han kommit hem med udda sockar. 

Visst, sockar är ingen dyr investering, men ändå. Vad ska jag göra med alla dessa ensamma strumpor? Kan jag skicka lilleman till dagis med ett udda par o hoppas han kommer hem med likadana? Nä, den chansen är ganska liten, och dessutom vill jag inte ta på honom icke-matchande strumpor. 🙂

Skänka bort? Kläder behövs ju, men anses det som respektlöst att skicka udda/ensamma sockar? Man får ju inte skänka trasiga kläder. 

Om någon har en ensam socke hemma som matchar nån av dem på bilden så hör av er. 🙂

Julgran – plast vs riktig

Snart dags för julgran. Har haft julgran nästan varje år. Var väl nåt år när jag bodde i lägenheten samt när ekonomin verkligen var körd i botten innan jag fick sålt bolaget som jag inte haft gran.

Och det har alltid varit äkta vara. Förr var det mestadels ädelgran eller kungsgran då jag tycker dessa är vackrare samt att de barrar mindre och har mjukare barr. Dessutom så reagerar jag inte allergiskt lika hårt av dessa granar jämfört med en vanlig klassisk (röd)gran.

De finare granarna har dock blivit så satans dyra!! När man va liten kostade väl en vanlig gran typ 80 kr och en ädelgran 180 kr. Nu ligger en vanlig granjävel på typ 250 spänn o en finare på närmare 600!! Hutlöst!

Tankarna har därför snurrat över på plastgran. Har tidigare sagt att jag aldrig ska ha en plastgran! De är fula och tar plats i förrådet resten av året. Men..nu finns det faktiskt snyggare plastgranar som liknar riktiga. Fördelen är såklart min allergi samt att en plastgran sparar man ihop efter några år jämfört med att köpa en ny, riktig, varje år.

Alltså, det har lutat mer o mer åt plastgran. Var till och med inne på Biltema, som hade den näst bästa plastgranen enligt ett test, och skulle köpa en gran men de hade inte den varianten uppackad. O jag köper inte grisen i säcken om man säger så.

Började skriva det här inlägget igår men med småbarn så kommer det ofta annat emellan. Så imorse så såg jag ett inslag på Nyhetsmorgon om just Julgranar. Och nu har jag svängt om igen. Får väl tåla att näsan o ögonen kliar lite. Det får bli en rödgran! Mest klimatsmart enligt experten från Naturskyddsföreningen.

Nu ska vi bara finkamma skogen (läs stadens alla försäljare av granar) efter den finaste granen. 🙂

Årets julkalender

Jag är en av dem som alltid följer julkalendern…förutsatt att den är bra.

När det var dags för första avsnittet av årets julkalender så bänkade sig hela familjen i soffan.

Tusen år till julafton heter årets julkalender och den skiljer sig en hel del från tidigare år. ’

tusen-ar-992-teaser-5nov-flodet-jpg

När vi satt där med 3,5-åringen i mitt knä så insåg vi direkt att den här inte var riktad till barn, iaf inte så unga som 3-4 år. Lilleman verkade inte ett dugg intresserad även om vi försökte fylla i med lite spännande fakta och förklaringar vad barnen på tvn höll på med. Jag var lite besviken till en början.. vart fanns julkänslan? Enligt mig så ska en julkalender innehålla snö och förväntan. Varje avsnitt skall vara en cliffhanger så man vill gå upp tidigt morgonen därpå för att se nästa del.

Årets julkalender har noll julkänsla. I vissa avsnitt finns väl lite snö.. men det är allt. Den är inte ämnad för yngre barn men kan tänka mig att 10-åringar kan tycka den är lite intressant. Varje avsnitt kan ses som fristående, och man kan hoppa lite mellan olika epoker eller se de som man tycker är intressanta. Som vuxen däremot får jag säga att den bättrat sig och nu är rätt underhållande. 🙂

Så den får trots bristen på julkänsla 3,5 av 5.

Fredag den 13e

Har aldrig varit vidskeplig men nu börjar jag ändra mig..

Gårdagen började bra. Lite jobb, dock med inställt möte, följt av lunch med familjen. Sen ett besök hos frisören där jag äntligen fick ordning på barret.

Kvällen började mysigt med god mat o familjemys.

Sen vände det..

Jerikoff hade varit ute sen 17-tiden och vid 20-tiden började jag undra vart han tagit vägen. Var ute och ropade men hörde honom inte (han har ett halsband med bjällra, kapsel med namn & nr samt en sändare för Bluetooth.
Messade mamma som bor granne med oss och hon gick också ut och letade. Sen fick jag ett sms ”Kom ut”. Redan då fick jag en klump i magen. När jag kom ut hade mamma hittat Jerikoff men han haltade illa. Vi tog in honom och han la sig direkt ner på hallgolvet och såg märkbart tagen ut. Ringde till Slöinge Djursjukhus och de tyckte jag skulle komma in med honom, så jag och mamma åkte på direkten.

På djurakuten gick det tack och lov ganska snabbt. När vi kom dit stod det 2 personer i receptionen, jag hörde samtalet och förstod att deras djur avlidit och mina ögon fylldes med tårar. I övrigt var det inga andra personer så efter 10 minuter fick vi komma in med Lilla J. Veterinären undersökte honom och han hade märkbart ont i vänster bakben. Klorna på framtassarna var blodiga vilket var ett tecken på att han blivit påkörd. Han fick lugnande och efter några minuter segade han ner och veterinären undersökte honom ytterligare. Han protesterade så gott han kunde.
Därefter röntgades han och det konstaterades att höften var ur led. Inga frakturer tack och lov.
Veterinären fick höften på plats men den hoppade ur lika fort igen. Det krävdes en operation men det kunde de inte göra förrän på måndag så Lilla J får vara kvar där tills dess samt några dagar efteråt för koll.
IMG_0140
Slagen hjälte. 🙁 <3

Åh va det gör ont i mattehjärtat. Saknar min lilla pälskling nåt fruktansvärt! Överallt här hemma ser jag saker som påminner om honom. Är ändå glad att han klarade sig så bra som han gjorde. Han kunde lika gärna dött på fläcken eller ännu värre, blivit skadad illa och inte kunnat ta sig hem och sakta dött en plågsam död. Usch, jag får tårar bara jag tänker tanken. 🙁

När jag kom hem och satt i soffan tog jag en snabb titt på mobilen och såg en statusuppdatering på Facebook som ledde till de hemska rubrikerna på Aftonbladet. Tror ingen har missat nyheten om vad som hänt i Paris. Plötsligt så blev ens egna bekymmer obetydliga. Jag grät, av chock antar jag.

Följde nyheterna under natten. Ellie är lite småförkyld så jag väcktes stup i kvarten och ammade. Under nattimmarna så susade många tankar genom huvudet. Rädslan att denna ondska kommer allt närmre. Känslan som brinner i bröstet när tanken på att det kan drabba ens familj.

Det som är svårast att förstå är hur människor (för de är trots allt människor som håller i dessa vapen även om man vill kalla dem något annat) saknar spärrar och kan utföra dessa hemska dåd. Hur de medvetet kan krama åt avtryckaren på sina vapen och döda oskylda människor och splittra hundratals familjer. Jag vet att det pågår krig & oroligheter i deras hemtrakter och att de lägger en del av skulden på västvärlden, men borde de inte angripa militära mål då? Varför en konserthall eller restaurangstråk med helt vanliga människor?

Hjärtat värker och jag ena stunden saknar ord och i nästa så snurrar tankarna i ett rasande tempo. Känslorna väller över och tårarna rinner..

Fy för fredagen den 13e. Fy för bilar som kör på katter och inte meddelar ägarna. Fy för terrorister.

Ge oss fred. Nu..

Inspirerad

Är så glad att jag gått med i Rotary. Igår var vi på kvällsmöte hos Engelsons och blev visade runt av ägaren Stefan. Engelsons har växt enormt mycket och byggt ut sina lokaler i flera etapper. Riktigt mäktigt att se och framförallt inspirerande för mig som har ett företag som är i tillväxtfasen. Jag sög åt mig av information och tips och såg visioner framför mig hur jag ville göra med mitt eget företag. 🙂
goal-ideas-vision-success-23081545

Skriver mitt företag, men det är det inte ännu. Än så äger min far företaget och jag är anställd som VD. Men till våren så tar jag och min vapendragare Martin över. Nu i dagarna har vi påbörjat arbetet med köpeavtal & kompanjonavtal . Jag vill att allt ska gå rätt till och varken snuva eller bli snuvad av någon annan.

Att vara ägare bidrar till större ansvarskänsla. Ungefär som med lägenheter. En hyreslägenhet kanske du inte lägger så mycket energi & pengar på, men har du en bostadsrätt så vill du säkert hålla lyan fräsch och renovera för att den ska ha ett högt marknadspris när du säljer.

En annan bra sak med Rotary är alla spännande människor som är medlemmar som man får nöjet att prata med. Igår surrade jag och en annan medlem in på ämnet miljö. Vi diskuterade ämnet vindkraft och framförallt den planerade parken Kattegatt Offshore som några ”dollarkåta miljötomtar” vill placera utanför vår vackra kust. Vi var båda motståndare då vi anser att det finns många aspekter kring detta projekt som aldrig lyfts fram och som projektledarna gör allt för att mörka så det inte når beslutfattarnas öron. Jag brinner för miljöfrågor och hållbarhet, är ju delvis det jag jobbar med, och ibland kokar ilskan inom mig när kommun eller företag inte gör en ordentlig hållbarhetsanalys inför stora projekt. Det är skattebetalarnas (våra!) pengar de strör omkring sig utan ordentliga och konkreta grunder.

Nu snurrar jag in på juridik igen. Måste nog söka till högskolan snart o bli jurist iaf. Rätt ska va rätt! 🙂

Det finns en del människor som inte får den där ansvarskänslan trots att de äger en bostadsrätt/hus eller har ett företag. De har noll koll på ekonomi. Och det är sorgligt när sådana människor får makten i kommunhus, landsting eller domstol.

 

Halloween

Jahopp, då var det Halloween. En ”högtid” jag inte har anammat precis. Var väl när man va i övre tonåren som detta spektakel från USA kom till Sverige men det har tack och lov inte fått samma fäste här. Nån Halloween-fest har det väl varit genom åren, men tillräckligt många för att de ska gå att räkna med ena handens fingrar.

I stan så ser man väl lite utsmyckningar i en o annan affär. Lite spindelnät och nån pumpa.

Själv så nöjer jag mig med just pumpan. Rätt kul att karva ur o göra ett ansikte. Såhär blev årets..

IMG_0777
Scary? Njae..

Att Halloween är en grej för barnen kan jag förvisso förstå, men jag tycker det är synd att det krockar/förknippas med Alla Helgons dag.

Var förberedd på att det kanske skulle komma några ’busungar’ o knacka på. En tänd pumpa på trappan borde ju locka häxor, vampyrer, zombies o annat för lite ’bus eller godis’… men icke. Här har varit dött som i graven. Kanske inte så konstigt när man bor på en gata med typ 95% sommarstugor. Ungarna tycker väl inte det är lönt att röra sig i det här kvarteret. Synd för dom, för här hade funnits massor med godis (Betoning på funnits, för nu ligger det mesta i min, Joels & lillemans mage. Ska nog hålla oss till typ frukt & nötter eller nåt nästa år.. urk, mår illa av allt socker!).

Så för oss har det alltså annars inte varit nåt vidare Halloween-firande. Sambon o hans son åkte till Skogskyrkogården och lämnade blommor samt tände en lykta vid minneslunden till minne av pappa/farfar Nisse. Jag önskar dels att jag hade följt med, men ännu mer att jag fått möjligheten att träffa Nisse. Han är ju också farfar till Ellie. Lite sorgligt att hon aldrig får träffa sin farfar. 🙁
Jag fick förvisso träffa min farfar men jag har tyvärr inget minne av honom. Han dog när jag var mycket liten i en tragisk olycka. Alla blir inte så gamla som kroppen kunde låtit dem bli, en del rycks ifrån oss tidigare än vi kunnat ana.

Så idag, denna alla helgons dag, så ägnar jag en tanke åt de som inte längre finns ibland oss. Och även en tanke till de som fortfarande gör det. Visa den kärlek som finns inom er till era nära och kära. Säg ord som ni vill säga om ni vet att det skulle göra personen glad. Ge en kram. Ge komplimanger. Ta tillvara på den tiden vi har tillsammans, man vet aldrig när det tar slut.

 

 

Tiden rusar!

Hej o hå va tiden går! Redan i vecka 31!! 66 dagar kvar till BF. Drygt 2 månader bara!!

Nu börjar magen o kroppen bli lite tung. Har inte ställt mig på vågen på nån vecka men sist jag kollade låg jag strax under 78 dvs + ca 10 kg sen vi fick 2 streck på stickan i december. Rätt normalt med andra ord. Folk säger ändå att jag är ”liten”. Ser det som nåt positivt då jag inte vill bli enorm och jag såklart hoppas att lilla E inte blir någon jätte heller. Krystar hellre ut en unge på runt 3 kg än 5 kg. 🙂

I fredags började föräldragruppen. Verkar va ett gott gäng i blandade åldrar och vi var nog 3 st som var beräknade 31/7. 🙂 Vid förra mötet så var det info och diskussioner om den inledande fasen. Killarna & tjejerna delades upp för att klura på frågor och sen slogs gruppen ihop igen. Barnmorskan var lugnande och jag kände mig lite mer förberedd efteråt. Vi gick igenom lite andningsövningar och jag tror jag har rätt bra koll på andning & avslappning tack vare yogan (tidigare instruktör i Body Balance). En övningar var att partnern skulle klämma hårt som fan på knät och genom andning så skulle man blockera smärtan. Jag måste ha en hög smärttröskel för på mig gjorde det inte ont alls hur hårt J ens försökte klämma. Det bara kittlades. 🙂

Nu på fredag är det dags igen och denna gången ska vi diskutera och lära oss mer om den aktiva fasen.. utdrivningsfasen!

Börjar spekulera så smått i när hon kan tänkas vilja ut. Jag tror faktiskt hon vill ut innan.. Tror hon är nyfiken på världen utanför. 🙂 Senaste veckan har hon varit riktigt aktiv! Och jag kommer hjälpa henne på traven med alla möjliga medel. Akupunktur & Osteopati är inbokat veckorna i juli. Hallonbladste är beställt o tänkte börja dricka det i vecka 37 när hon är ”färdigbakad”. O även om man känner sig som en osexig valross så blir det lite extra mycket mys i sängkammaren då sex sägs sätta igång förlossningen också.
Men men.. sen får vi se när hon vill ut. 🙂

Renoveringen därhemma går framåt och vi var på Gekås i helgen och storhandlade det mesta inför hennes ankomst.
Sängen håller på att målas och är snart klar. Vagn, babysitter, babygym, kläder, nappar m m är fixat. Skötbädd fick vi men tvättstugan är inte riktigt klar än. Klinkers kommer nog på plats denna veckan sen blir det en tripp till Ikea för att handla möbler & bänkskiva. Pyssel i massor! Men det ska nog bli bra. 🙂

Well.. nu är det tillbaka till jobbet. Full rulle som vanligt!

/S

Amning & hormoner

För vissa är det självklart, men det har det inte varit för mig.

Innan jag blev gravid så hade jag inställningen att jag inte skulle amma. Det var inte för att jag ville slippa taxöron till bröst (vet att det är en myt iaf) utan det var för att jag helt enkelt inte ville. Läst bloggar och artiklar som menar på att ersättning är lika bra som bröstmjölk (och ibland t o m bättre beroende på vad mamman äter och får i sig). Det där med att barn som ammas får bättre immunförsvar ser jag också som en myt då jag vet flaskmatade bebisar som hållit sig betydligt friskare än de som ammats. Och vice versa. Handlar nog mer om det immunförsvar man föds med samt bebisens omgivning.

I början av graviditeten så hade jag fortfarande samma inställning, att jag inte skulle amma. Tänkte ändå att jag skulle tanka all möjlig information så bokade in mig på en informationsträff om amning genom kvinnohälsovården. Denna träff ägde rum igår.
Dock så har jag redan innan gårdagens seminarium ändrat inställning. Jag tänker ge amningen ett försök. Har man aldrig testat så vet man ju inte hur det känns.

Jag kommer försöka amma, men jag kommer inte va ihärdig och gråta floder om det inte skulle funka (för det gör det faktiskt inte för alla), utan då går vi över till mjölkersättning. Om amningen kommer igång så kommer jag också pumpa en del så min sambo kan få vara med att mata vår dotter. Det ska inte bara va jag som är utfodringsstället. Förutsatt att hon accepterar att matas med flaska också förstås.

Läst att ersättning och modersmjölk i kombination är väldigt bra. Att ersättningen har ett protein som bryts ner långsammare och får bebisen att sova längre innan den vaknar och är hungrig igen. Så en flaska med ersättning innan läggdags på kvällen är planen.

Sen har jag ett ganska öppet sinne, vet att det inte alltid blir som planerat. Hon kanske vägrar bröstet, eller vägrar flaskan. Då får man acceptera det. 🙂

Informationsträffen igår var väldigt givande och jag rekommenderar alla blivande mammor att gå en sådan. 2 timmar med massor av info och jag kände mig mycket mer redo för detta stora uppdrag när jag gick därifrån.

I maj börjar föräldragrupperna. Sambon har varit på dessa förut då han är pappa till en underbar (snart) 3-åring. Känns skönt att han varit med om en bebis första tid en gång innan, så vi inte båda är noviser. 🙂 Och det ska bli så kul och spännande att se hur storebror tar emot sin lillasyster. Jag tror det kommer gå utmärkt för redan nu går han runt och klappar på min mage och säger hennes namn. Hon kommer få en fantastisk storebror. 🙂

Oh, mitt hjärta spricker snart av kärlek! Är glad att denna veckan vände till det bättre, för i slutet på förra helgen och i början på veckan så hade jag en typisk graviditetssvacka. Hormonerna spökade och jag började lipa för absolut ingenting! Småsaker som bara är strunt som jag aldrig bryr mig om att lägga energi på annars fick mig att vilja slå ett hål i väggen och kasta tallrikarna efter de som försökte komma nära. Lyckades tygla mig hyfsat iaf.
Är sällan arg eller irriterad utan rätt bra på att fokusera om på bra saker, relevanta saker. Och denna gången så lät jag tallrikarna ligga och gick o la mig på sängen i stället och lät tårarna rinna för att släppa på trycket. Skönt och klart bättre än att starta onödiga bråk. 🙂

Well, nu är det snart helg. Och idag är ingen vanlig dag för idag är det min fina fästmans födelsedag!! Hipp hipp hurra för dig älskling! 🙂

Puss o hej!