Jag prenumererar på ett nyhetsbrev från Olof Röhlander som kallas Veckans Peptalk.
Det dimper ner massor med skräpmail i min inbox varje dag, men det finns nyhetsbrev som är värda att läsa. Detta är ett av dem. 🙂
(Vet inte om jag får dela med mig av veckans mail här, men isf får Olof säga till mig att ta bort det. 😉 )
Den expanderande cirkeln
Hur mäter man sin personliga utveckling?
Filosofen Peter Singer talar om den expanderande cirkeln. Med det menas att en bebis i början bara bryr sig om sig själv. Sedan växer cirkeln till att barnet får omtanke även gentemot sin familj. Med åldern expanderar det vidare till övrig släkt, de närmsta vännerna, till grannarna i kvarteret och… för vissa tar det slut där. Om cirkeln ens når dit ibland. Alla känner någon vars fokus stannat på bebisstadiet. Det finns människor som bara bryr sig om sig själva.
Men i den tid vi nu lever kan cirkeln expandera som aldrig förr, och det gör det här till en fantastisk tid för mänskligheten. För första gången i världshistorien bryr vi oss om människor på andra sidan jordklotet som ser annorlunda ut, som vi aldrig har träffat och som inte har någon som helst personlig relation till oss. Även synen på djur och natur är annorlunda. Vi är ett med världen idag, mer medvetna om hur allting hänger ihop.
Personlig utveckling handlar en hel del om den där cirkeln. Även om man börjar med sig själv så är tanken inte att det ska stanna vid ett navelskåderi. Det ska istället fortsätta vidare. Jag – blir till oss – som går över till något ännu större.
När Voltaire i boken Candide skrev ”Låt oss nu odla vår trädgård” tror jag inte att han menade ”sköt dig själv och skit i andra”, utan snarare att vi bör sopa rent framför egen dörr först. Alltså: börja med dig själv. Men låt sedan cirkeln expandera. Ett mått på personlig utveckling kan vara att se hur långt den cirkeln har nått. Ser du längre än bara till dig själv och dem i din närhet? Vad gjorde du senast för en bättre värld? När lyfte du senast blicken från din egen trädgård?
Det är jättefint att hålla upp dörren för personen bakom dig. Den expanderande cirkeln handlar dock om att även hålla upp dörren för någon som aldrig kommer att säga tack, eftersom den dörröppningen sker på en helt annan plats, och för någon som aldrig tillhört din inre cirkel. Finns det egentligen något finare än det?
Världen är på väg åt rätt håll. Men vi kan bli bättre, vilket är vad personlig utveckling också innebär. Bra kan alltid bli bättre. Hur långt ut sträcker sig din cirkel? Låt oss göra något idag som expanderar den, för vi har alla långt kvar.
Tänkvärt! Eller hur? 🙂