..när man är gravid är inte så lätt som man tror.
Visst, många övningar går att köra precis som innan medans andra har lagts på hyllan tills den lilla knodden är ute och man kan börja om igen.
Saknar mina grundövningar såsom knäböj, marklyft & bänkpress. Magen är helt i vägen nu.
Bänkpress saknar jag nog mest. Kan köra det om jag inte bryggar så förbaskat, men det är ju det man ska & jag vill göra. Istället kör jag med hantlar i lutande bänk samt drag i cable cross.
En annan tråkig sak är att man inte orkar så mycket som förr. Första setet funkar hyfsat, men i andra så är jag död!
Att inte orka lika mycket som man är van vid tar verkligen kål på motivationen att träna. 🙁
Igår tog jag mig dock i kragen o stack till gymmet med sambon och lilleman. Lilleman som först ville till lekrummet på gymmet ändrade inställning när det redan ”var upptaget” och där satt en liten tös och kollade på Barbie på tvn. Blygheten slog till och han ville hem istället. Sambon fick snällt köra hem honom till min mamma. Tack för passningen! 🙂 Jag som för en gångs skull hade lust att träna ville inte släppa det där ögonblicket.
Körde igenom en ganska stor del av kroppen. Att maxa 3 olika övningar på samma muskelgrupp funkar inte längre.
Värmde upp med en promenad på löpbandet följt av lite vevande med en träpinne för att mjuka upp axlarna.
Började med bröst och lutande hantelpress. Jag som tidigare varit uppe o nafsat på 22-kilos hantlarna får nu snällt nöja mig med 16 kg i varje näve. Uh, va svag man blivit! 🙁
Därefter lite rygg & lats med hjälp av en grym kabelmaskin följt av hantelrodd med 24-kilos hantel. Även där nästan 10 kg ifrån va jag körde med när jag var som starkast.
Lite axlar & rotatorcuff innan jag slog mig ner på mattan och körde några av de övningar jag fått för just graviditeten. Lite höftlyft på bosuboll med fokus på nedre delen av magen samt några andra övningar för bäckenbotten & rumpa.
Oh, jag har börjat tänka mer o mer på förlossningen nu, även om det är typ 4 månader kvar. Ärligt talat så har jag lite förlossningsskräck! Inte rädd för smärtan, är rätt tålig, men allt runtomkring! Att inte veta hur lång tid det kan ta. Tänk om det går så fort att prinsessan tittar ut i bilen på vägen ner! Eller att jag får ligga på förlossningsavdelningen i flera dar. Och alla känslor..
Nä, lika bra att vänta med att tänka på förlossningen. Har ju gott om tid att förbereda mig och läsa på. 🙂